PARTILEDARE
Centerpartiet - Annie Lööf
Folkpartiet liberalerna - Jan Björklund
Kristdemokraterna - Göran Hägglund
Miljöpartiet de Gröna - Åsa Romson och Gustav Fridolin (språkrör)
Moderata samlingspartiet - Fredrik Reinfeldt
Socialdemokraterna - Stefan Löfvén
Sverigedemokraterna - Jimmie Åkesson
Vänsterpartiet - Jonas Sjöstedt

Övriga

Fi=Feministiskt initiativ
L=liberaldemokrat
jl=Junilistan
SUF-Syndikalistiska ungdomsföreningen


Begrepp/ideologier

---

Anarkist=
Antichrist=
Liberalist=  individens frihet som grundläggande värde.

Socialism=ekonomisk teori kännetecknad av betonandet av kooperativa styrelseformer och en tilltro till gruppen, kollektivet, massorna och som bäst lämpade att organiserade lösa ekonomiska och politiska problem.^[1] En ofta framhävd grundsten är att kollektivets bästa är överordnat individens.

proletär=
aktivist=
fascist=
antifacist=
Nationalsocialism


 Marx
 John S Mill
 John Locke
 Robert Nozick
 John Rawls



De krävde ekonomisk jämlikhet, det vill säga socialism.


BEGREPP:

Solidaritet= Solidaritet (av latinets solidum, hela summan, kapitalet) innebär för kollektiv att gemensamt ta ansvar för något, inbördes gemenskap, att i egenskap av del av en grupp verka hänsynsfullt utan egenintresse för denna grupps bästa. 

Solidaritetsrörelser kallas en typ av organisationer som vill stödja folk som bekämpar förtryckare

Kollektivism (av latin colligere, samla) är en term som används för att beskriva moraliska, politiska och sociala perspektiv som betonar människors ömsesidiga beroende och vikten av kollektivetsnarare än de enskilda individerna.

Individualism (latin individuum, odelad eller odelbar, se individ), avser i allmänt språkbruk att ge emfas åt den enskilda, och därför motsats till, och möjligen även på bekostnad av, gruppen. Avser även enskilda människors initiativ och deras frihet i mer generell bemärkelse.

Anarkism är en politisk inriktning med syfte att skapa ett statslöst samhälle,^[1][2] fritt från alla andra hierarkiska system och auktoritära strukturer såsom kapitalism, feodalism, statssocialism (inklusive socialdemokrati) och alla former av diktatur, inklusive den proletära som förespråkas inom kommunismen.^[3] Det finns ett flertal olika varianter av anarkism – bl.a. med utgångspunkt i vad som ses som huvudfienden: Staten, kapitalismen eller båda – men det gemensamma målet är likväl ett stats- och klasslöst samhälle. Anarkisterna vill att samhället organiseras horisontellt, inte vertikalt, med allas jämlika medverkan i ett samhälle som styrs genom direkt demokrati och där företagen ägs och styrs på lokal nivå, snarare än genom privat ägande eller en byråkratisk modell av realsocialistisktt snitt. Detta förutsätts ske mer eller mindre omedelbart genom en social revolution, det är inte något som enligt anarkismen kan växa fram under en längre tidsrymd varken genom gradvisa reformer (reformsocialism) eller genom att ett parti tar monopol på statsmakten och därmed våldet för att under en längre övergångsperiod tvinga fram förändrade förhållanden, attityder och dygder (kommunism). På fackföreningssidan har anarkismen en nära släkting i syndikalismen, vilka bland annat förenas i så kallad anarkosyndikalism.

Syndikalism- Är en facklig rörelse. Fackets roll är att stötta dig som arbetstagare. Fackförbund för din talan mot arbetsgivaren när det gäller löner, anställningsvillkor, vidareutbildning, arbetsmiljö, jämställdhet, diskriminering, anställningstrygghet samt hur arbetet är organiserat.

på detta tidiga skede i arbetarrörelsens historia två riktningar av vilka den ena ledde till socialdemokrati och reformism och den andra - den som höll fast vid Internationalens motto att arbetarnas frigörelse måste vara deras eget verk - utmynnade i anarkism, rörelser med krav på frihetlig eller antiauktoritär socialism.

Syndikalismen är arvtagare till den sistnämnda riktningen. - kämpar för ett socialistiskt samhälle och arbetar utomparlamentariskt genom direkt aktion. Vi menar att det är vi, arbetarklassen, som måste agera för att vi ska kunna förändra samhället i en hållbar riktning. Den verkliga makten ligger inte hos regeringen utan hos dem som kontrollerar produktionen. Klasskampen är kampen om produktionsmedlen, och kampen står mellan arbetare och kapitalister, mellan utsugare och utsugna. Mellan oss som måste arbeta för att leva och de som tjänar på vårt arbete. I denna kamp organiserar vi oss tillsammans, med vår klasstillhörighet som utgångspunkt. SAC-Sveriges Arbetares Centralorganisation- är en syndikalistisk fackföreningsfederation(en arbetstagarorganisation som sluter samman arbetstagare från en viss yrkeskår (yrkesförbundsprincipen) ellerarbetsplats (industriförbundsprincipen) för att företräda deras intressen gentemot arbetsgivare. Detta kan bland annat innebära förhandling om löner, regler på arbetet, klagomålsprocedurer, regler angående anställning, avskedande och gynnande av arbetare, fördelar, arbetsmiljö och arbetsförhållanden.)SAC är en facklig kamporganisation, byggd av arbetare, till försvar av våra gemensamma intressen på jobbet. Det som särskiljer SAC är att vi är uppbyggda enligt syndikalistiska principer om lokalt självbestämmande, solidaritet och delaktiga medlemmar för att motverka central myndighetsutövning, byråkrati och korruption inom facket.

Vem gör vad i samhället?

Varianter av denna sida

Visa fullständig version av denna sida

• Lättläst
• Lyssna

I Sverige väljer folket vilka som ska styra Sverige.
Det gör folket vart fjärde år i
riksdagsval
landstingsval
och val till kommunfullmäktige.

Riksdag och regering bestämmer
om det som gäller för hela Sverige

Riksdagen

349 personer får vara med i riksdagen.
De som är med i riksdagen kallas riksdagsledamöter.
De kommer från de partier som svenskarna har röstat på.
Ju fler röster ett parti har fått
desto fler personer från det partiet
får sitta med i riksdagen.

Regeringen

Det parti som får flest röster
får bilda regering.

Riksdagen bestämmer om det viktigaste
när det gäller hälso- och sjukvård.
Målet är att alla ska ha en bra hälsa och få lika vård.

Staten är regeringen, riksdagen och myndigheterna i ett land

Staten sköter om vem som ska betala skatt
och hur mycket de ska betala.

Staten sköter också om folkbokföring.
Folkbokföring är en lista som skatte-myndigheten
har över alla personer i ett land
där det står var de bor och vart de är födda.

Det är myndigheten skatteförvaltningen
som jobbar med skatt och folkbokföring åt staten.

Landstinget och länsstyrelsen jobbar för länet

I Sverige finns 21 landsting.
Vi hör till Örebro läns landsting.
Landstingen styrs av politiker,
som väljs av folket i landstingsvalet vart fjärde år.

Landstinget

Landstinget planerar vården i länet.
De har hand om sjukhus och vårdcentraler,
och ger privata vårdgivare pengar till vård.

Länsstyrelsen

Länsstyrelsen jobbar med statens frågor i länet.
De jobbar med till exempel bostäder, bussar och tåg,
naturen och miljön.

Kommunerna jobbar med det som händer i kommunen

I Örebro län finns 12 kommuner.
Det är:
Ljusnarsberg
Hällefors
Lindesberg
Nora
Örebro
Karlskoga
Degerfors
Kumla
Hallsberg
Lekeberg
Laxå
Askersund

Kommunerna styrs av politiker
som väljs i kommunvalet vart fjärde år.

Kommunen jobbar med förskolor och skolor.
Kommunen jobbar med omsorg och service till de som är äldre
och till de som är funktionshindrade.
Kommunen jobbar också med
bostäder, vatten och avlopp,
vägar och gator, sopor och många andra saker
som gör att de som bor i kommunen har ett bra liv.

UNDERKATEGORIER

FEMINISM OCH JÄMSTÄLLDHET

AVSKAFFA MONARKIN

ARBETSLÖSHETEN OCH DÅLIGA EKONOMIN NU

ASYL-FLYKTINGSPOLITIK, IMIGRATION, RASISM

FÖRSVARET

VÄRLDENS FATTIGDOM

MILJÖ

SVERIGES POLITISKA HISTORIA


PERSONER:

ALQAIDA

FEMIWEST

Vi är väl så medvetna vi kan, vi skrivbordsradikaler - medvetna om den orättvisa världen vi lever i. Vi gör vad vi kan, organiserar oss, talar för det som är rätt, social och ekonomisk rättvisa, feminism och socialism. Men vi är trots allt fast vid våra skrivbord, vi känner oss fast. Vi har fastnat i skolsystemets obevekliga tvång, vi har fastnat i ett stagnerat samhälle där varje röst för systemomställning och en rättvis värld framställs som alltför radikal, och förkastas till det otänkbara, kategoriseras som utopiskt och verklighetsfrånvänt. Men vi vet, vi vet att det som är riktigt och rationellt och reellt verklighetsförankrat är att forma om systemen på en grund där människor och miljö inte förtrycks. I slutändan kommer de rörelser som står emot oss alltid att ha fel, de kommer, men förhoppningsvis inte, att stå i fullständigt förfallen värld - i spillrorna efter deras värld av rikedoms och profitbegär. De kommer häpna. Men om de utsugna, och de många, när det rätta tillfället kommer är bereda att ta språnget för omställning - för makt hos folken, kan det goda, och det rättvisa samhället komma. Det är därför vi inte ska ge upp, även om vi kanske känner hopplöshet och främlingskap, så måste vi stå ut, och tala ut vår kunskap. Förbereda oss, vara medvetna om att revolutionen och förändringens vindar kommer att blåsa, och då måste vi gå gå i tågen med de röda fanorna. För de röda fanorna kommer aldrig sluta att vaja i vinden, oavsett om vinden kommer från höger eller vänster. För socialism, för feminism.

Vi ska slåss i Salvador Allendes spår, alltså till sista knogen blöder. Tala och skrika tills de döva öronen inte längre har något val, inte längre kan ignorera det faktiska hotet, hotet från kvinnor, arbetare, natur och alla de andra förtryckta krafterna som ännu aldrig fått sin rättmätiga ekonomiska och politiska makt, men som alltid kommer vinna ifråga om antal och styrka. Tack för så himla mycket hopp, snart är kamplyckan äntligen vår.